Några ord till en person jag kände en gång

Bildresultat för gratis bilder på hästar

Jag minns fortfarande den dag då vår gemensamma moder berättade att hon inte kunde bekosta din häst och sa att det skulle vara förödande för dig om du tvingades sälja hästen. Ni hade inga pengar mer än till det nödvändigaste, fast iofs hon hade råd att hålla sig med bil,  men  att ha en häst med allt vad en sådan kostar var omöjligt för er. Du gick i högstadiet och var väl sådär en 14-15 år då.
 
Så jag ordnade stallplats åt hästen. Det kostade ca 1000 kr /månad med hö. Jag bekostade hovslagare, vaccinationer, havre och betfor samt att jag var i det lilla stallet så gott som varje dag för att mocka osv. Du själv var där ganska sällan för du hade inte tid pga skolan. Men din häst fick vara kvar.
 Efter det lilla stallet flyttade vi sedan hästen till Fjälkinge, till ett bättre stall med bättre hagar och ridmöjligheter för dig, kära syster. Jag betalade. Allt. Jag hade inget att rida på men såg till att du hade det. Ett tag stod hösten uppstallad på rödaleds-stallet. Jag betalade. Allt. Då hade jag också egen häst då kostnaderna blev dubbla. 
 
Vi köpte gård och du tog din häst med dig till ett arbete långt upp i landet. När arbetet där var över kom hästen tillbaka till oss och fick en plats i vårt  stall och inte en enda krona behövde du lägga på några som helst kostnader för hästen. Fortfarande betalade jag allt för hästen, foder, hovslagare, vaccinationer mm.
Vi flyttade tilll en annan gård och hästen följde med och fick också där en plats hos oss. jag ordnade så att en ung tjej red hästen tills den dag du sålde hästen och inte en krona behövde du lägga för några kostnader för hästen. Ett litet tilläggs ska göras här. Din broder  hjälpte också till med betalningen under en tid. Han och jag delade då på kostnaderna för din häst FÖR DIN SKULL, FÖR ATT DU SKULLE FÅ BEHÅLLA DIN HÄST, FÖR ATT DU SKULLE FÅ MÅ BRA!
 
Nu ska vi ser här. Du fick ganska bra betalt för hästen men det föll dig inte in att ge något till mig som tack för alla år jag tog hand om din häst... eh?
 
Vidare; När jag fick problem med min fd man och pengarna tog slut en kort tid, försökte du hjälpa mig? Försökte du stötta eller fråga något?
Jag satt med fullständig panik men vissta att pengar skulle komma in om några veckor, stallplatsen var betald, hösten gick på bete och hade förvisso råkat slita av sig ena skon så jag bad stallägaren att dra av också den andra. Hästen var enbart skodd på fram och kunde därmed gå utan skor under betet och jag hade skott om honom igen vid installning.
Men vad gjorde du, kära syster? Jo du gick bakom ryggen på mig och jävligt snabbt såg du till att hästen flyttades från stallet till någon du kände och jag blev av med hästen jag lånade.
 
Det måste ha känts jävligt bra att utnyttja en familjemedlem så som du gjorde, att gå bak ryggen och i hemlighet planera för det du sedan gjorde.
Jag var så chockad att jag inget sa, inget gjorde. Jag fick avboka hovslagaren som skulle komma och jag fick sluta rida. Det behövde aldrig du göra men du tyckte det var ok att agera på ett sådant vidrigt sätt?
 
Ändå förlät jag dig och klarade av att träffa dig ibland men du hade verkligen visat ditt rätta och falska ansikte och ju mer tid som gick, ju fler konstiga saker från dig så blev avståndet större och större. jag saknar dig inte ens längre och faktum är att jag tycker ärlig talat att du är en skitstövel som gärna åtnjuter andras pengar för att du ska ha det bra men att göra något själv för en annan människa det klarar du inte.
Och du syster, jag vet allt om det där med barn och ickebarn, hur du och din man inte vågade säga till mannens föräldrar att det inte var dina ägg som skulle befruktas av mannen utan det var en annan kvinnas ägg och ni vågade inget säga om det för det var ju mannens föräldrar som bekostade kalaset och hade de fått veta hur det låg till så skulle ni inte fått några pengar det för det skulle ju inte bli ditt och mannens barn egentligen. Du förstår, vår kära moder har jävligt svårt att hålla tyst fast hon lovade dig att inget säga. Det är nog tur att du inte vet allt hon berättat om dig och din mans föräldrar. Som sagt hon håller inte tyst om något så du borde vara lite försiktig med vad du delger henne. Jag kan lova att större delen av släkten vet också.
 
Det finns en sak jag ångrar i livet och det är att jag aldrig någonsin sa ifrån till varken dig eller vår kära moder för uppenbarligen har det gjort att ni båda tror det är ok att köra över mig , ga bak ryggen, vara falska samt komma med rena lögner.
Så vet du syrran, du borde skämmas och i mina mörka stunder kan jag faktiskt tönka att det kanske är tur att du inte kan få några barn för världen slipper då ännu en lögnare och falsk person.
 
Jag saknade dig så länge men numera känner jag ingenting för dig även om jag ibland kan tycka synd om dig för du lever med skygglapparna fast förankrade på skallen och ser inte ett dugg av värde.
 
Din fd syster