Morgnar ...

 
.... är mycket sällan särskilt bra här.
Å andra sidan har jag vant mig ganska bra nu vid att må skit direkt efter uppvaknandet.
Jag gör det oftast, mer eller mindre och det som är mindre för mig skulle de flesta snyfta att de inte orkar men som sagt efter alla dessa år med MCS har jag blivit tillvand just när det gäller morgnarna.
 
I går kväll var jag så sugen på något läskande och friskt att dricka.
Jag hade frysta bär hemma, tog lite hallon och lite mango, hällde i ett glas med kallt vatten och ett par isbitar i.
Det fick dra en stund och sedan avnjöt jag den kalla drycken.
Jag tål inte hallon så bra men tänkte att några stycken i ett glas med vatten kan ju inte göra något.
Jag skulle ju inte äta dem.
Men det gjorde verkligen något och morgonen blev den vanliga historien med flöde från kroppsdelen en har mitt i ansiktet, med påverkad andning och en allmän sjukdomskänsla. Hallon innehåller histamin. Histamin och jag går inte så bra ihop och det räckte tydligen med det lilla som fällt ut i glaset för att kroppen skulle reagera.
Det går oftast över på ett par timmar och det är då en är väldigt glad att en har hundar som inte är särskilt roade av att gå ut direkt efter de vaknat.
De stannar gärna i värmen ett par timmar till innan de vill gå ut och jag hinner hämta mig, ta en kopp kaffe och få de flesta synmptome att släppa.
Men ibland, trots min tillvandhet, blir jag så fruktansvärt trött på hela skiten, trött på att aldrig få känna mig som en normal, lite morgontrött människa utan några som helst besvär.
Istället vaknar jag oftast som ett vrak med allehanda symptom och fast jag vet att det lättar efter några timmar kan det somliga dagar vara otroligt jobbigt.
 
Idag fortsätter min försöksverksamhet när det gäller min kropp som vägrar fungera.
Jag har införskaffat en ny B12 vitamin, en som innehåller rätt komponent och som lättare tas upp av kroppen.
Jag började dagen med två kapslar och timmarna framöver lär visa hur länge dessa håller innan jag faller ihop.
 
Mitt liv är så spännande.