Kallt kallt kallt
Det blev en kort eftermiddagsrunda med hundarna idag. Minusgrader och blåst i min landsända gör promenaderna till en plåga.
Nu låter jag kaffe få fart på blodomloppet och tänker att det var tre månader sedan jag faktiskt umgicks med någon.
Ok, sonen har tittat inom en stund för en snabb fika men det är också det enda.
Faktum är att jag oftast finner det ok numera. Det är lugnt nu.
Jag behöver liksom ingen längre och jag vet ju ett par stycken som borde glädjas åt detta.
Jag behöver inte dem heller längre.
Det är livsfarligt att vara i behov av människor som ändå inte bryr sig. Då är det bättre att ta några steg åt sidan och låta dem springa förbi och jäklar vad de har sprungit för att slippa engagera sig.
Det sa bara swish sedan var de borta.