Söndag vilodag

 
Dagen är min
att vårda och leva i
 
Kylan håller i sig 
både utomhus och
från mänskligt håll
 
det gör inget längre
 
lilla hunden avskyr vädret
blir en liten bromskloss på promenaden
men den lurvige älskar alla väder
själv vill jag ha vår nu
helst igår
 
Dagen lovar inget
men jag gör det jag kan
för att leva i den
 
det måste räcka
 

Och ...


2017 började med ösregn.
 
Så passande.

Att ge är att få

Det är inte självförverkligande vi behöver mest, utan vi behöver förverkliga varann.
Det är så enkelt. Att synliggöra någon osynlig.
Att bara höra av sig till någon. Bjuda på en fika och vänliga ord. Prata. Visa vanlig omtanke, så att den som behöver den känner att den inte står helt ensam.
 
2017 och jag tvivlar på att något kommer att förändras.
 
2016 har gått i graven men minnena finns kvar som öppna sår.
 
 

Vaken



 
 
morgonen startar
med billigt pulverkaffe
smaksatt med tårar