Att vara ett socialfall

 
Nu menar jag inte att nedvärdera alla dem, som precis som jag får försörjningsstöd, som inte kan av olika skäl försörja sig själv och jag menar inte heller att nedvärdera mig själv. Men ordet socialfall har under alla tider använts som ett hån mot fattiga och sjuka så ja, jag är ett socialfall numera och ämnar bära fanan högt och inte hymla om min ekonomiska situation.
Varje månad måste jag ansöka om hjälp och varje månad måste jag skicka med utskrift från mitt konto samt kopior på de godtagbara räkningar jag ska betala.
 
Godtagbart är det inte med CSN-betalningar och det är inte heller godtagbart med hundförsäkringar.
Detta får en stå för själv vilket i mitt fall innebar att från de 4000 kr soc tycker att en ska leva på dras närmare 900 kr bort och kvar blir strax över 3000 spänn som ska räcka till mat, kläder, skor, tv, internet, ev nöje, hygienartiklar, medicin mm.
En idiot förstår ju ganska omgående att det är omöjligt. Därför fick hundförsäkringen plockas bort och i dagarna ryker också betalningen av studielånet, hoppas jag.
Det är svårt nog att leva på 4000 men att leva på 3000 kr är omöjligt.
 
En del kommuner har lite andra regler. Det gäller nämligen inte samma regler över landet.
Låt oss säga att du har 100 kr kvar på kontot vid månadens slut, då roar sig en del kommuner med att minska bidraget nästa månad. 
Jag har fått rådet av dem som vet att se till att mitt konto är tomt innan nästa månad.
 
Har en människa däremot skuldsanering får hen behålla 500 kr extra för oförutsedda utgifter.
Det är alltså olika existensminimum när det gäller soc och kronofogden.
 
Idag är jag glad att torskgratängen räcker till middag också idag. Tack sonen!